Längre paus

Jag tar en paus på några dagar igen...

Återkommer snart. Jag lovar.

Take care

Korridorfesten

Korridorfesten där C skulle komma hölls en fredag. Det skulle komma mycket folk. Egentligen var det egalt för mig. Jag ville bara träffa C. Hon skulle åka med pågatåget från Malmö till Lund och jag skulle möte upp henne. Hon kunde inte vara med mer än ett kort tag och sedan ta sista tåget hem. Jag begrep inte varför och minns inte hennes ursäkt.
Tåget skulle komma vid fem och jag skulle möte henne.
Tåget kom och hon var inte med på det. Antingen hade hon struntat i det eller så hade hon missat det. Pågatågen gick med tämligen jämna intervaller så jag satte mig på en bänk och väntade in nästa tåg som kom 10 minuter senare. Hon var inte med det tåget heller.
Jag kände mig sviken av henne och gick hem igen. Jag ville bara ha vin och sprit och öl och supa mig full och återigen glömma henne. När jag kom upp på korridoren var det fulla förberdelser. JS hade kommit och undrade var jag hade varit.
- Jag har letat efter C. Hon har ju för fan ingen mobiltelefon så jag kan inte få tag på henne.
- Attans otur du. Ta en öl och en cigg med mig på balkongen.
Vi gick ut på balkongen och rökte. Jag kände mig oerhört kränkt och hade ingen lust alls att festa längre. Ölen smakade vidrigt.

Jag gick in på mitt rum för att hänga av mig jackan. Telefonsvarare blinkade.
- Hej! Jag missade tåget. Jag ringer från en telefonautomat och är i Lund! Förlåt för att jag missade tåget!!!!
C lät uppriktigt ledsen.
Jag skyndade mig ut igen och småsprang till stationen. C var i vänthallen. Varje gång jag såg henne lamslogs jag av hennes totala skönhet. Hennes längd och hår. Uppenbarelse. Doft. Utstrålning.
Vi kramade om varandra. Länge.
På korridoren hade festen börjat. C satte sig mellan mig och JS. Det kändes bra att ha henne där.
- Kom, sa hon. Jag vill se ditt rum.
I gick in på mitt rum och C satte sig i samma fåtölj hon hade suttit i den där sommaren när hon var hemma hos mig och huset hade exploderat av elektriciteten.
Hon brast ut i ett skratt.
- Din humor är underbar! Det är bara du som kan sätta upp Larson! Citat på dörren utan att ha med bilderna.
Hon syftade på några textrader ur seritidningen Larson! som jag hade skrivit ut och satt upp på dörren.
Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag var bara glad av att ha henne hos mig.
C drack vin och satt tillbakalutad i stolen. Såg ut att må bra.
- Stanna här.
- Jag kan inte.
Jag rykte på axlarna.
Klockan började närma sig tiden när hon skulle åka hem.
Vi gick arm i arm till stationen.
- Du... jag kommer ner till Lund om två veckor igen. Vi är några tjejer som ska ses. Vi ses då.
Vi gav varandra en kram innan hon gick på tåget.
Jag gick tillbaka till festen som hade blivit ganska bra trots allt.

Korridoren

Jag började umgås med två kursare mer stadigt. Två tjejer. Lina var kul och delade mitt musikintresse. Hon bodde inneboende hos en kille som troligen var lite förälskad i henne i smyg. Linas pojkvän pluggade en termin i Spanien. Jag gillade Lina. Men bara som vän. Jag ville absolut inget annat med henne. Det kändes bra. Vi kom varandra närmare allt eftersom tiden gick. Jag var öppen med henne. Hon var öppen med mig. Vi gick ut ganska ofta tillsammans och tog en öl. Tack för ikväll och kram sen vi hörs imorgon ska vi ta en fika vad säger du är det bakfull nu igen. Osv. Det kom till en punkt där Lina blev mer avvaktande och avståndstagande mot mig. Jag ville inte förlora henne som vän. Det var som om hon trodde att jag ville mer. Men jag ville inte det. Vi gick ut på Stortorget en kväll. Drack några öl. Vi setade vid bardisken och det var ovanligt tyst mellan oss.
- Lina, vi måste snacka.
- Vad nu? Hon såg osäker ut.
- Det känns som om du är osäker på mig. Som om du tror att jag vill mer än det vi har.
- Har det märkts?
- Ja. Bara så att du vet så vill jag absolut inget annat än att vara din vän. Jag vill inte att vi ska förstöra något som vi har mellan oss.
- Tack! Det vill jag också!
Det blev bättre mellan oss sedan. Vi jobbade mycket tillsammans i grupparbeten.
Hon tittade på mig ibland som om hon undrade. Men jag undvek hennes blick. Jag var inte intresserad. Möjligen om det hade hon som varit lik K.

C hade börjat plugga i Malmö. Men hon bodde kvar i Stan hos sin mamma. Vi hördes av då och då. Allt mer sedan hon börjat i Malmö. Det kändes bra. Det var underbart att komma hem och höra hennes röst på telefonsvararen.
TV-serien vänner hade precis börjat gå. Jag sa till C att jag tyckte att hon liknade Phoebe. C skrattade och sa att jag inte var den första som sa det. Jag ville att hon skulle komma och hälsa på mig i Lund. Hon skulle försöka sa hon. Men hon hade för mycket att göra.

Allt eftersom veckorna gick lärde jag känna korridorskamraterna bättre och bättre. Vi hade ett möte där jag inte sa så mycket. Men jag uttryckte min irritation över att man inte fick ha maten i fred i kylskåpet. En obstinat rökrutefeminist var den mest troliga tjuven. Hon hade hyllan under mig. Hon såg ner i bordet när jag påtalade ”stölderna”.
Vi bestämde att vi skulle ha en fest och bjuda in nära och kära.
- Fan, ta med dig JS. Sa någon.
- Ja! Han bor ju ändå här mer eller mindre.
- Visst, jag ska fråga honom. Men han brukar inte tacka nej till fest.

Efter mötet gick jag in på mitt rum och ringde C.
- Hej, vi ska ha korridorfest då och då. Kommer du?
- Vad kul! Jag ska försöka!

Fortsatt paus

Jag hinner inte skriva idag heller men återkommer imorgon.

Åter i Lund och ett kort

Jag fick tag på ett studentrum i Lund direkt. Mitt i stan. Dock utan dusch. Duschen låg i korridoren och luktade mögel. Tjugotalet personer på korridoren. Av jävligt skiftande ursprung och vilja. Men ett gott gäng. JS bodde i ett annat komplex inte långt från mig. Vi delade på matkostnaderna. Antingen var jag hemma hos honom och lagade mat eller så kom han till mig. JS hade inga möbler. TV:n på golvet, ett askfat, stereo och en madrass. Vi använde en bananlåda som bord när vi käkade. Kvällarna gick åt till att kolla på halvtaskiga serier på femman. De hade en svit med 4 serier från klockan 6 till 8. Det funkade bra som avkoppling. Jag trivdes på utbildningen. Det kändes som om jag hade hittat rätt. Ett par strebers som jag inte hade mycket för och en öppen nynazist som jag ofta gick verbala ronder med. En sorglig typ. En kursare var läskigt lik K. För lik för att jag skulle låta henne vara. Ville prata med henne. Men kom mig inte för. Det var ett seriöst program som troligen skulle kunna resultera i en vettig examen så småningom. Umgänget med JS, Espen och Q skulle eventuellt kunna äventyra resultaten. Det var fortfarande extraordinära spritexcesser med de herrarna. Jag kände att jag inte utvecklades. De var samma sak varje helg. Och inte bara helgerna. Det funkade inte längre. Jag kände hur jag började glida ifrån dem allt mer. Jag och M hade förlorat kontakten vid studenten. Han hade levt tillsammans med min kusin som jag inte gillade. Men han hade flyttat till Lund. Bodde i ett hus som han hyrde. Vi började umgås mer och mer. Det kändes bra. Det var som förr. M skrev i en tidning och han tyckte att jag skulle börja där också. En tidningen som gavs ut till nationens medlemmar. Jag följde med honom till ett redaktionsmöte. De pratade om vad nästa nummer skulle innehålla. Lite av varje. En nationsprofil, senaste festen, lundareportage. - Jag kan fixa en intervju med Whale om ni vill ha, sa jag. Redaktörn tittade på mig. - Hur då? - De ska spela hemma och jag kan ringa skivbolaget och stämma träff med dem. Jag känner ju redan styrelsen så det fixar sig med inträde till konserten. Det finns en fotograf som är bra som jag kan ringa. De blev eld och lågor. C och jag hade börjat få kontakt igen. Jag ringde henne och frågade om hon ville följa med på konserten. Hon kände till Schyffert men inte bandet. - Äsch... vi går in gratis och du kan säkert ställa ett par frågor om du vill. - Okej, hämtar du mig eller hur ska vi göra? - Självklart. Konserten var halvbra. Whale var halvbra. Cia Berg stagedivade och blev tagen på brösten. Hon såg inte ut att misstycka. Vi gick till logen efteråt. De såg nöjda ut. Heiki och jag hade träffats innan så han hälsade glatt. Schyffert låg och degade i en soffa och Cia kedjerökte. De var kaxiga. Vi kom in på fel spår när C frågade om de verkligen gillade sin egen musik. Cia ville slänga ut henne. Men intervjun fortsatte. Den blev hyfsad. Jag körde C hem sen. -Vänta, du ska få en present. Hon gick in och hämtade ett kuvert. -Öppna det inte än. När jag kom hem till mina föräldrar där jag skulle sova öppnade jag kuvertet. Det var ett kort på C. Hon låg utsträckt på en filt. Hon låg och vilade på sin vänstra arm, håret blött i stripor. Andra handen låg över brösten. Hon tittade in i kameran. Hon tittade på mig.

Nyår i Lund

Under hösten började jag jobba med musiken på heltid. Vi höll konserter så ofta som möjligt. Vi hade ingen egen lokal utan höll till på stans populäraste restaurang. Jag lärde känna dem och hängde där dagligen mer eller mindre. Såg på hur de komponerade den ena maträtten bättre än den andra. Jag vill också kunna laga mat på det sättet. Snappade upp tekniker och hur man kombinerar smaker.
JS hade flyttat tillbaka till stan. Även han var ambivalent över hur han skulle göra med framtiden. Han bosatte sig hos en gammal vän och de bodde i stans skitigaste etta. När jag inte var på restaurangen setade jag och JS hos honom och drack folköl i det oändliga. Rökte som besatta och förökte reda ut livet. Dock utan att lyckas nämnvärt. I slutet av sommaren hade jag träffat en tjej. Jag minns inte varför jag började träffa henne. Antagligen för att slå hål på myten om att jag bara ville ha C. Men C spökade alltjämt. Trots att vi inte träffades eller hördes av.
Jag och JS var på ett café när telefonen ringde.
- Hej, är det du som är ansvarig för musikföreningen?
- Ja, men du kan skicka demo till boxen.
- Nej, jag vill jobba med det. Jag har varit involverad i en musikförening i Skövde.
Hon presenterade sig som LE och jag sa till henne att hon kunde komma på nästa spelning på klubben. Jag skulle sätta upp henne på gästlistan. Jag minns inte vilket band som spelade.
LE kom dit. En ung version av Marika Lagerkrantz. Snygg. Framåt.
Hon ville veta mer.
LE började att engagera sig. Hon ville verkligen vara med. Men vi hade olika mål. Men jag var en sucker för intressanta kvinnor och lyssnade på henne. Troligen handlade det mest om att jag ville ha henne. Hon var sexig. Men det hände inget. Och jag pallade inte bry mig mer om det.
Hon hade kul åt mig och JS och våra spriteskapader.

Jag blev trött på stan. Ville därifrån igen. Det var för litet. En småstad som var trygg att växa upp i. Men jag var trött på att alltid se samma människor på krogen. Trött på att bli igenkänd på stan för att jag höll i musiklivet.
LE kunde bli min biljett bort. Hon kunde ta över om jag ville flytta.

Jag kom in på ett program i Lund och kunde börja plugga igen. Det kändes bra. Bra att veta vad jag ville göra. Bra att slippa stan. Bra att slippa riskera stöta ihop med C.

Jag gav över fler och fler uppgifter till LE under december. Spritkvällarna tillsammans med JS eskalarade innan jul och jag var packad under större delen av hela månaden.

Vi åkte till en fest i Lund på nyår. Tog tåget ner. Hamnade hos Q. 50 pers i en liten tvåa. Billigt rödvin och tjejer med dreads och svart kajal. Che på väggen och Birthday party på vinyl. Skitsnack om inget och jag förstod inte vad jag gjorde där. Jiddrade med Serben om något. Hon var sur på en jävla massa killar. Sur på hennes bästa vän, JL, som hade betett sig som ett svin innan. Synd. Han var bra annars. Espen knullade i ett rum bredvid någon som rökte på. Q rökte munbloss och var högljudd om att han inte gillade porr. Det var kvinnoförnedrande. Det främste porrkonsumenten av alla hade bytt sida. Kött är likdelar gick att läsa på en badge på en västtysk miltärjacka. Alla var så jävla kulturella att man ville spy. Men hälften var borgare som de inte ville kännas vid. Inte då i alla fall. Ja, jag bokar fortarande band till festivalen. Nej, jag tycker fortfarande inte att ni är tillräckligt bra för att få spela där. Gick ut i nyårsnatten och tog luft. Kallt vin direkt ur flaskan på en bakgård. 700 pers som väller ur lägenheten för att gå till Stortorget och titta på fyrverkeriet trots att klockan var halv ett. Missat tolvslag igen. Gick in och bytte musik. Lysnnade i 25 sekunder innan en ny DJ böt till något annat. Var trött, ville sova. Gick ut i köket. Serben såg allvarlig ut. Ville prata ut. Jag och JS var tvungna att lyssna. JS somnade först. Jag strax därefter. Under bordet. I en pöl av öl och vin.

Signerad setlist

Det gick väl sådär med studierna. Filosofi passade mig inte. Det stämde helt enkelt inte. Jag ville göra något annat. Men jag visste inte vad. Men efter terminen med filosofi kom en underbar sommar igen.
Jag hade lärt känna O, en 3 meter lång snubbe som som F introducerat mig för. Jag gillade honom. Skön stil och bra musiksmak. Vi åkte till Roskilde tillsammans. Han och jag var förtrupp och skulle sätta upp tälten för de andra som skulle komma nästföljande dag. Vi körde för sent som missade vår färja i Helsingborg. Satt i förjeläget i ett par timmar och lyssnade på Harry Brandelius och Nationalteatern. Jag vet inte varför han hade Harry i bilen. Men det passade på något sätt.
Jag tror inte att vi såg så många band det året heller. Det var sekundärt.
Jag och O jobbade med programbladet inför sommarens festival. Lundell skulle spela. Jag visste att C skulle komma dit. Eller anade det i alla fall. Men någonstans hade jag börjat släppa tanken på henne. Mer eller mindre frivilligt.
8000 kom och såg Lundell och jag såg inte C. Hade som plan att få en skiva signerad och ge den till C men det kändes fel. Efter giget gick jag upp på scen och hämtade Lundells setlist. När vi träffades efter konserten fick jag den signerad.
- Va, fan. Har du varit uppe på scenen och ränt?
- Öh... ja. Det är jag som är ansvarig och har bokat dig.
- Å fan. Ja ja. Kul att träffas.
- Detsamma.
Han tittade konstigt på mig och gick till sin loge.

C hade varit på konserten sa hon senare när vi pratade. Hon hade flyttat hem igen sa hon. Au pair-tiden var över.
Men jag såg på henne att hon lämnat kvar en del av sig därnere.

Ord jag inte ville höra

Vi tappade kontakten under tiden i lumpen. Från att ha skrivit brev till varandra och träffats på helger så blev det allt mindre. Jag vet inte vad som hände mellan oss men det var något som inte gjorde att det var som det var.
Efter muck skulle jag börja plugga i Lund och C skulle åka som au pair. Vi träffades innan. Det kändes sorgligt att inte kunna se henne mer. Jag fick adressen till familjen hon skulle bo i. Hon fick adressen till mig. Eller i alla fall den första adressen. Jag skulle tvingas flytta runt en del.
Jag bodde i min kusins rum på en nation. Pluggade filosfi men tröttnade rätt snabbt på det. Det stämde inte överrens med min verklighetsuppfattning om hur saker förhöll sig till varandra.
Det damp ner ett brev en dag. C skrev att hon träffat en ny kille. Han var några år äldre. Han gav henne allt. Allt det hon ville ha. Eller indirekt. Det som jag inte skulle kunna ge henne.
Under våra tidigare sessioner om livet och kärleken och allt därmellan hade hon sagt till mig att hon bara skulle säga "Jan älskar dig" till en person i sitt liv och hon visste inte vem och när.
I ett brev skre hon att hon älskade den här mannen hon hade träffat.
Jag skakade det av mig. Det var bara en tillfällig sinnesförvirring. Jag var övertygad om det.
Men vi fortsatte skriva till varandra som om inget hade hänt. Eller så var det jag som undvek ämnet.
Jag ville inte tro på att hon yttrat orden "jag älskar dig".
I alla fall inte än.

Begravning

Vi tog nattåget till Stockholm. Jag och F. Vi ville delta. Visa respekt för Cilla.
Jag hade inte varit på begravning med en ung människa tidigare. Bara mina farföräldrar och min mormor.
Cissi hade varit någonstan i medelhavet och träffat en kille. Han körde mc. Cilla satt på bönpallen. Han körde in i en betongvägg. Han klarade sig. Cilla bröt nacken.
Det var en vacker dag. Begravningsdagen. Många unga människor i kyrkan. Jag minns inte vilka psalmer de spelade. Jag satt tyst och funderade. Ångrade att jag inte tagit kontakt med henne igen.
Vi gick fram till kistan. Det var overkligt. Hon hade varit så full av liv. Det stämde inte. Fick inte vara sant. Men det var det. Hennes föräldrar och lillasyster satt och var tomma i blicken. De visste nog inte vem jag var. Men jag nickade åt dem när jag gick och satte mig igen. Tog i hand utanför. Cillas vänner stod i en klunga. Jag och F kände ingen av dem. F kunde prata med alla alltid. Men inte idag. Till och med han var tyst. Vi gick ut genom grindarna och åkte tillbaka in till stan. Gick till en pub och drack några öl. Skålade för Cilla och konstaterade att hon hade velat att vi gjorde så.
F berättade att Cilla skulle begravas på Norra kyrkogården inte långt ifrån Strindberg.

Solen gick ner över stan även denna kväll. Modet till trots trivdes jag i Stockholm. Jag ville dit igen. Bo där.

Jag kan fortfarande återkalla bilden av hennes leende. I alla fall ibland.

Ny död

Jag och Cilla började att skicka brev till varandra. Pennan dansade fram över pappret när jag skrev till henne. Hon skrev tillbaka med vändande post. Hon hade otroligt vacker handstil och jag såg fram emot att se ett brev på min säng på logementet som löd ”privat” på kuvertet. Jag tror nästan att hon sprayade parfym på kuvertet ibland..
Jag skrev ett brev till C där jag berättade om Cilla. C skrev tillbaka att hon var glad för min skull.
Jag började känna mig förälskad i Cilla. Hennes ord gav mig något. Jag ville ha mer av henne. Träffa henne igen. Snart.
Vi bestämde att jag skulle komma upp till Stockholm och hälsa på henne. Men jag kunde inte bo hos henne. Hon bodde hos sina föräldrar i Solletuna och hennes mamma var skum. Cilla fixade in mig hos en kille som jag kände flyktigt där jag kunde bo. Jag fick reda på det när jag kom upp. Det kändes olustigt. Men jag var glad att se henne. Hon var så vacker som jag mindes henne när jag kom upp.
Vi gick till en pub. White trashig. På Drottninggatan. Cilla tog min hand och vi tittade på varandra.
-Kom, sa hon. Vi går.
Vi åkte hem till killen där jag skulle bo över helgen.. La oss på hans säng. Hon knäppte upp mina byxor och jag tog av henne tröjan. Vackra bröst. Små och uppnosiga.
-Jag har längtat efter att få känna dig i mig Linus. Jag vill ha dig.
Jag trängde in i henne. Det var långsamt och magiskt. Det kändes som en fransk film som visas upp som en stumfilm med alldeles för stora korn och många repor.
Jag kom i henne. Djupt. Långsamt. Hon himlade med ögonen och rev mig på ryggen. Vi låg kvar och jag slaknade i henne. Sa ingenting.
Hon reste sig upp och gick in på toaletten. När hon kom tillbaka rafsade hon ihop sängkläderna.
- Jag tvättar dem hemma.
Vi bestämde att jag skulle komma ut till Sollentuna där hon bodde nästa dag.
Cilla lämnade mig i lägenheten och jag gick ut på balkongen. Det regnade igen. Underligt.
Jag hittade rätt pendeltåg som skulle ta mig ut till Sollentuna. Det kändes som om det var långt ute på landet.
Cilla mötte upp mig på stationen och vi gick till hennes skola. Hon hade en lektion kvar. Jag satte mig i kafeterian och väntade. Skrev ett brev till henne. Jag gillade henne. Hon var så full av liv. Hon gav mig liv med sin blotta uppenbarelse.
När lektionen var slut kom hon med ett par väninnor och presenterade mig. Hon såg förälskade ut när hon sa vem jag var.
Vi gick hem till henne och hamnade på hennes säng i ett typiskt flickrum. Händer överallt. Munnar och tungor. Men Cilla gjorde sig fri.
- Nej, inte här. Mamma kan komma när som helst. Hon är lite speciell.
Vi klädde på oss och åkte in till stan igen. Gick runt. Pratade. Höll om varandra. Gick till Djurgården och tittade på de nakna träden.
Kvällen kom och vi skiljdes åt. Jag skulle upp tidigt nästa morgon för att åka hem igen. Jag skulle gå en lång marsch nästa dag.
- Vi ses snart Linus.
Jag skrev tre brev till henne på tåget ner igen. Uttryckte min förundran över det som jag kände för henne.
Cilla skulle åka iväg och åka skidor över påsken ett par veckor senare. Jag fick inga fler brev från henne.
Jag ringde henne en kväll. Henne mamma svarade och lät sur. Förbannad. Anklagande.
- Hej Linus, sa hon när hon fick luren.
- Vad har hänt.
- Jag vet inte. Vi får se om vi ses igen. Jag ska hoppa av skolan. Åka ner till medelhavet och jobba.
- Det var hastigt.
- Jag vet. Men det är bäst så.
Vi la på utan att säga hej då.

Jag var nog inte förälskad i Cilla trots allt. Jag var nog förälskad i förälskelsen. Visst. Hon var en vacker och sexig kvinna som gjorde mig glad. Som lyfte upp mig. Men inte mer än så. Hon hade dock fått mig att tänka på annat än C och det var ganska skönt.

Ett par månader senare hade våren kommit till stan. Jag och F satt och ölade på en bänk en lördag i solen. Det var härligt.
En vän till F kom fram och började snacka. Jag kände honom inte. Men jag kände igen honom. De snackade lite om ditt och datt. Plötsligt blev han allvarlig.
- Har du hört om Cilla?
- Vem har hon nu knullat, flinade F.
- Hon är död.

Nytt liv

Lumpen var allt annat än överväldigande. Jag hade en tjänst där jag var ledig ganska mycket. Inga plågsamma marscher ute i skogen med obstinata fjuniga fänrikar. Tjänsten gjorde att jag kunde satsa en del på musikföreningen dör jag blivit ordförande. Helgerna såg ut som tidigare med den stora skillnaden att jag hade mindre pengar nu än vad jag hade när jag inte gjorde lumpen.
De flesta av de gått ut gymnasiet tillsammans med hade flyttat till Lund för att plugg. Många av dem spelade på någon form av antilumpen. Speciellt en. Han skulle alltid vara så förbannat märkvärdig. De flesta såg nog igenom honom. Han luktade allmänt illa och såg ut som en fjolla när han rökte in munbloss. Jag började förlora kontakten med många av dem. Istället umgicks jag allt mer med F på helgerna när jag var hemma.
Helgerna inleddes oftast med att jag gick till nyöppnad pub när jag kom hem och beställde in två öl som jag svepte i all hast. Jag åkte hem och dumpade väskan och käkade något innan jag åkte hem till F.
- Hur har du det med J nuförtiden, frågade han när jag kom in och han sträckte över en gin-tonic.
- Jodå. Vi sexade loss i vintras efter det tagit slut med K.
- Å fan, Det visste jag inte. Var hon bra?
- Lägg av F! Varför undrade du hur jag hade det med henne?
- Jo, hon skulle visst ha någon fest ikväll. Ska vi dra dit och trasha den?
Jag ryckte på axlarna. Det kändes kanske inte som att det var det allra roligaste jag kunde komma på. Men det var lite påfrestande att sitta och dricka sprit ensam med F en hel kväll.

J hade lånat en lägenhet av en kille som jag kände lite vagt. Hon skulle bo dr några månader. Efter det tagit slut mellan mig och J hade det varit stelt mellan oss Men vi fann varandra någon månad efter jag och K hade gjort slut. Hon hade precis gjort slut med en kille och vi sökte tröst hos varandra några gånger Vi gillade varandra på något konstigt sätt. Nu var vi alltså där Jag och F och 500 tjejer som jag inte visste vilka de var.
F kom fram till mig.
- Jag har mekat en spliff. Ska du med ut?
- Du vet att jag inte vill röka på. Är du säker på att du har fått rätt då?
- Du… det kan du ge dig fan på!
- Ja ja. Va fan.
Vi gick ut på balkongen och stod och huttrade i ett strilande vinterregn. F tog fram en tunn rullad historia som han tände på. Doften som spreds kändes inte välbekant. Jag blev ganska övertygad om att antingen han eller någon annan lurades. Men efter att F började fnittra efter bara ett par bloss insåg jag att det var han som blivit lurad. Han sträckte över rökat och jag drog ett djupt bloss. Det smakade inget nämnvärt och jag gav tillbaka den till honom. F såg allt mer pittögd ut och jag gick in och snackade med J.

Vi drog in på stan för att gå på lokal och hamnade på den gamla tyska ölstugan igen. F vinglade fram till ett bord där jag kände igen några stycken. En mörkblond tjej satt i mitten av ett sällskap om fem-sex personer. Jag hamnade bredvid henne. Hon hälsade glatt på mig och frågade hur läget var. Jag började förstå att jag tydligen hade träffat henne innan. Men jag kunde för mitt liv inte minnas hennes namn och ännu mindre när vi hade träffats innan.
- Ursäkta, men känner vi varandra?
- Men! Vi träffade ju hemma hos M innan ni skulle till London. Jag skulle flytta till Stockholm. Minns du inte det?
- Tyvärr baby. Men vi var rätt packade den kvällen. Och det är ett par år sedan.
Hon presenterade sig som Cilla och vi hade en bra kväll tillsammans . Hon var tillbaka i stan över helgen och hälsade på ett par gamla vänner. Vi drack mer och mer och efter en stund kände jag en hand som smekte mig längs låret under bordet.
- Linus, jag tittade på dig mycket den kvällen. Jag ville prata med dig då. Men vågade inte. Det passade sig inte. Jag skulle ju flytta.
- Det var jävligt synd. Men vi får väl ta igen det nu då. Det är bara synd att du inte bor kvar i stan då. Men vet du vad? Nu när jag gör lumpen åker jag gratis tåg så jag har faktiskt möjlighet att åka upp gratis.
- Då tycker jag att du ska komma upp och hälsa på mig!
Cilla böjde sig fram och kysste mig.
Jag la handen på hennes ben och smekte uppåt mot hennes sköte. Hon himlade med ögonen. Jag satt kvar så ett tag med handen under bordet. Våra ben korsade varandra. Cilla skrev ner sitt telefonnummer och adress på ett ölunderlägg och jag stoppade det i fickan.
- Ring mig i nästa vecka, sa hon när hon reste sig och gick iväg med sitt sällskap.
- Tro mig, jag ska.
F flyttade närmare mig.
- Vad fan var det?
- Ingen aning.
- Du vet om att jag och Cilla har knullat va?
- Nej, det visste jag inte. Men tack för informationen.
F var påfrestande ibland.

Nya besked, bio och en hand i min

Lumpen var inte så svår. Det funkade. Jag och C lyckades hålla kontakten trots allt. Via brev. Då och då låg det ett brev till mig på logementet när jag kom dit på kvällarna. Jag visste när det var från C. Dels kände jag ingen hennes handstil. Men även kuverten efter ett tag. Hon använde sig av hotellets brevpapper. Vi skrev om de som skedde. Jag skrev att jag saknade henne. Det gjorde nog hon med mig också tror jag.
Det kom ett brev som jag läste om och om igen. Och igen. Hon skrev att hon träffat en snubbe där uppe som hon hade sex med. Hon hade sagt till mig att hon inte kunde tänka sig att vara otrogen mot sin pojkvän i Lund. Likväl hade hon varit det nu. Men inte med mig. Jag förstod ingenting. I återvändande brev kommenterade jag inte det ens. Jag ville inte. Inte låta henne se att jag var besviken.

C skulle komma hem över en helg skrev hon. Hon ville ses.Jag ville träffa henne. Bara för att se henne och inte låtsas om det som hon hade skrivit. Men det malde inom mig. Varför kunde hon inte ta steget med mig?
När helgen kom skulle vi gå på bio. Vi skulle se "Sista dansen". Av någon egendomlig anledningen gillade jag Helena BErgström på den tiden. Det var väl innan hon blev uttjatad. Eller så var det för att hon hade en förmåga att visa brösten i varje film hon var med i. Vi talade om filmen innan. Jag ville påskina att det var få skådespelerskor som grät så vackert som Bergström. C sa att hon inte visste något om det.
Vi satt rätt långt fram i biosalongen. Jag lutade mig mot C. Hon mot mig. C tog min hand. Och höll kvar. Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv. C hade tagit min hand där. Good enogh.
Men hon släppte den när hon brast ut i ett gapskratt när Helena Bergström grät och en lång snorsträng hängde från hennes näsa.
- Tycker du att det är att gråta vackert, viskade hon i mitt öra.

Lumpen

Jag ryckte in i lumpen i januari. Ungeför samtidigt skulle C göra sin praktik för sin utbildning på ett större hotell på en skidort uppåt landet. Vi visste inte när vi skulle ses igen och bestämde att vi skulle ses. Thomas Petterson skulle köra ett gig i den ny restaurangen som jag besökte ganska ofta då.
Jag hämtade henne och vi gick dit. Jag kände mig alltid omåttligt stolt över att vara vid hennes sida. Det var kul att vara med henne. Jag minns inte mycket av giget. Det var väl kul antar jag. C skrattade mycket. Jag tittade nog mer på henne och lyssnade till hennes skratt än vad jag tittade på Thomas. Hennes leende och hennes skratt. Mycket vackrare än så kunde det inte bli.
Vi stod nära varandra i den fullsatta lokalen.
Vi sa inte så mycket till varandra när jag skjutsade hem henne. Det skulle dröja innan vi sågs igen. Det var det enda vi visste. Den senaste tidens myckna träffande skulle upphöra. På obestämd framtid.
Det var grått och regnade när jag stod vid grindarna till F10 nästa förmiddag. Inga skratt och leenden så långt ögat kunde nå.

Helgpaus

Återkommer på måndag.

Ilska och försoning

Vi setade på en pub ett par veckor efter incidenten med PG. Det var en tysk ölstuga som hade sin charm förutom att de envisades med att spela Schlager. Gammal tysk schlager. Men personalen var bra och priserna överkommliga.
C kom in där. Lång och vacker. Jag ställde mig upp och skulle precis krama om henne. Hon blängde på mig. Mord i blicken.
- Hur kunde du?!
- Vad pratar du om?
- Hur kunde du hångla med PG?
- Vaddå?
- Trodde du inte att jag skulle få reda på det?
Hon rusade därifrån och satte sig i ett hörn med sina väninnor. Hon satt där och hade kul. Överdrivet kul.
JS var hemma i stan och han frågade vad det handlade om. Om inte jag och C borde lägga av eller satsa på det hela. Jag ryckte på axlarna och kände att jag blev förbannad på C. Hon hade ingen anldening att hoppa på mig. JAG var singel och fick göra som jag ville. Det var inte hon.
Jag fimpade cigaretten och gick bort till henne. Hennes väninnor tittade lika mordiskt på mig som C hade gjort.
- Kom lite, jag får förklara mig.
C reste sig motvilligt upp.
- Du har ingen rätt att kritisera mig. Jag är singel och får göra som jag vill. Jag vill ha dig. Det vet du. Men så länge du inte är villig att satsa på oss får jag göra precis som jag vill. Eller hur?
- Men jag ville inte höra det från någon annan. Jag vile höra det från dig i så fall.
- Det är möjligt.
- Vaddå? Ska ni bli tillsammans nu eller?
- Nej, självklart inte. Det var ett hångel. Nej, förresten. Knappt det. Vi släpper det nu. Vi är förbannade på varandra och fulla. Vi tar det när vi är nyktra.
C gick till de sina och jag gick tillbaka till JS och F. Vi drack några öl till innan vi drog därifrån.

Huvudet klarnade när jag cyklade hem. Jag var förbannad på C. Hon var fel ute. Hon fick gärna "äga" mig. Men inte så länge hon inte var singel. När jag kom hem skrev jag ett brev till henne. Trots fyllan blev det bra.
På morgonen skickade jag det till henne.

Det dröjde ett par dagar innan vi hördes av igen. Antingen via telefon eller så skrev hon ett brev tillbaka. Minns inte riktigt.

Ilskan hade släppt. Jag kunde inte vara arg på henne. Ville inte vara arg på henne. Jag ringde henne.

- L är med i Hotshots 2. Viste du det?
- Ja, jag har hört talas om det.
- Ska vi se den?
- Gärna! Men du... det är inte som en date. Det fattar du va?
- Ja, tyvärr. Ska vi ses på stan på fredag eller?

Onödigt hångel

Under hela hösten som var efter det hade tagit slut mellan mig och K kände jag mig allmänt dekadent. Men samtidigt hade vi jävligt kul jag och F. Han släppte loss ganska ordentligt. JB köpte en lägenhet inne i stan. Jag och F hjälpte honom att flytta in. En förhållandevis ok etta.. Kostade i princip ingenting då. Samma pris för en hel lägenhet där då, 93, som en kvadratmeter kostar i Sthlm idag. Några dagar senare efter JB hade flyttar in kom jag och F dit med varsin systembolagspåse och något att spä ut spriten med.
-Vad vill ni, frågade JB när vi kom in genom dörren.
-Sprita.
-Och det tror ni att ni ska göra här?
-När vi hjälpte dig att flytta in var det underförstått.
JB skakade på huvudet med släppte in oss. Vi setade i hans soffa och lyssnade på skitmusik. Han hade en bra platta som fick snurra hela kvällen. Det slutade oftast med att vi stod på hans balkong och rökte hela kvällen.
-Fan, jag måste pissa, sa F plötsligt.
-Gå in då.
-Nej, för fan. Det här bli mycket roligare.
Han ställde sig vid balkongräcket och halade fram kuken och lät strålen duscha cyklarna nere på gården.
JB stormade ut Hysterisk. Skrek något ohörbart.
-Ja ja. Slappna av nu. Sa jag och vi gick in igen.
JB såg sur ut.
F och jag tittade på varandra och reste oss för att gå.
-Ska du med, frågade jag JB.
JB hade ett neröst skratt inom sig som kom fram ibland vid de mest otippade tillfällen. Detta var ett sådant.
-He he. Ja, det är klart att jag ska.
Vi väntade på honom medan han drack ett par snabba glas.

Det hade öppnat en ”galleria” i stan. Till saken hör att vi bodde i en mindre stad. En passage mellan två hus fick gå i god för epitetet galleria. Där inne låg två klädbutiker med kläder som aspirerade på att vara exklusiva fast med tvivelaktig kvalitet, ett café med pastellfrger, en restaurang i källaren och en så kallad deli. Den sistnämnda hade några förskrämda oliver och lite fetaost. Kanske en och annan torr skinkbit.
F sa att han kände ägaren till restaurangen och tyckte at vi skulle gå dit. Det skulle visst vara någon invigningsfest.
Han lånade JBs telefon och ringde och kollade om vi kunde bli insläppta. Han gav oss tummen upp under samtalet.
Vi gick till restaurangen som hade kö som sträckte sig upp för trappan. F ledde oss ner och vi gick in. Stället påminde mest om en personalmatsal med stoppade stolar och mörka ekbord. .Lågt i tak på mer än det bokstavliga sättet.
Inne vid ett runt saloonliknande bord var hela gänget från musikföreningen där F och jag nyligen hade blivit ivalda i. En samling galningar med goda hjärtan. En av dem såg lite osäkert på mig. Jag visste att han ganska nyligen hade knullat med J och han visste om hennes och min historia. Jag kunde inte komma på vilket som var mest sorgligt; att han hade dåligt samvete inför mig eller att J ville knulla en snubbe som var 10 år äldre än henne och dessutom lönnfet. Men jag gillade honom. Han var jävligt kul med en totalt oklanderlig musiksmak.
Vi slog oss ner och drack drinkar av någon egendomlig anledning. Någon från musikgänget fick hoppa in och agera DJ då det började gå stå i låtarna de spelade. Efter en stund blev det gubbrock och vi mådde rätt bra alla.
Efter en stund fick jag se en tjej, PG, från teatergruppen som hade kommit dit. Jag var ganska övertygad om att hon inte hade fyllt18 än men hon hade visst lyckats komma in ändå.
Jag gick och snackade med henne ett tag.. Hon var inte världens snyggaste tjej.. Men rätt kul
Vi stod och snackade tills de stängde. JB kom förbi och höll oss sällskap tills de stänngde på stället. De andra hade gått sedan en stund tillbaka. Jag frågade PG om hon skulle följa med mig och JB hem till honom på eftersläckare. Hon tyckte att det var en lysande idé.
Vi satte oss i soffan och tog ett par öl.
När JB gick ut på balkongen flyttade PG sig närmare mig och kysste mig. Inte det mest avancerade hångel.
Men efteråt funderade jag på om det var så intelligent. Hon var ganska god vän med C.

I en bil

L samlade den gamla teatergruppen för att åka till Malmö och se en operett. Jag skulle köra en av bilarna ner. Bilen var full. C satt där fram bredvid mig. Där bak satt tre andra tjejer. Det var som om vi var en familj med tre små barn i baksätet. De tjoade och stimmade och jag och C satt och pratade med varandre. Vi lyssnde inte på de där bak. Jag kunde känna hur hon tittade på mig ibland. Men jag kunde inte möta hennes blick.
Vi satt bredvid varandra på teatern också. Jag förstod inte mycket av vad spektaktelt handlade om. Men det kändes inte så viktigt i sammanhanget.
Vi körde tillbaka när det var slut. Jag och C där framme. De andra där bak. Samma tjatter. Jag ville ha C för mig själv. Tillbaka i stan släppte vi av de andra utanför teatern. Jag erbjöd C skjuts hem. Hon tackade och vi stod utanför henne port. Det var tyst mellan oss igen. Det var som om man kunde ta på luften mellan oss. Vi ställde oss utanför bilen innan hon skulle gå in. Vi höll om varandra.
- Om du bara visste hur förälskad jag kände mig när vi satt där och du körde. Jag önskar att vi kunde göra mer.
- Det kan vi ju!
- Ja, men inte nu. Men du betyder väldigt mycket för mig. Jag vill att du ska veta det.Jag somnade rätt bra den natten.

En tavla

Under hösten det året väntade jag på att börja göra lumpen. Jag fick ett tillfälligt jobb på kulturhuset i stan där jag hade spelat i teatergrupperna tidigare. Jag jobbade tillsammans med min gamla dramaledare. En otroligt härlig kvinna som troligen alla killar hade en mindre förälskelse för. Vi hade kul ihop. Vi jobbade med ett barnteaterprojekt som hade en hel del dödtid så vi satt och pratade ganska mycket med varandra. Hon var en bra lyssnare.
En morgon frågade hon mig hur det var med K. De kände varandra.
- Jag vet faktiskt inte. Vi talade med varandra i telefon i helgen. Hon tyckte inte att vi skulle träffas mer.
- Gjorde hon slut per telefon? Det var inte likt henne.
- Äsch, det är inte så stor grej. Vi pratade om det när jag var uppe senast. Jag sa till henne att det var ok att göra slut på telefon.
- Hur känns det då?
- Det känns förvänansvärt bra måste jag erkänna Det har funnits en annan person som har spökat för mig ett bra tag som det kanske kan finnas möjlighet med nu.
-Det är C va? Jag visste det! Jag har sett det på er! Satsa på henne! Ni skulle vara så bra för varandra.
- Jo… jag tycker det också. Kan inte du säga det till henne då?
L skrattade och menade på att det säkert skulle lösa sig så småningom.
Jag sa inte hela sanningen till L. Det hade inte varit skitkul när K ringde och gjorde slut. Snubben som hon hade gett ut numret till var där samtidigt som hon ringde.
Jag ville snacka med henne igen. Ringde upp en kväll. Hon var ensam. Men visst. Hon hade väl fått ihop det med honom. Jag brydde mig inte om att fråga om hans namn. Det var inte intressant. Vi pratade några korta fraser. Det var som om vi var främlingar för varandra. Som om vi aldrig känt varandra alls.
Vi avslutade samtalet med att bara säga hej då och lycka till med livet.
Jag hade inte berättat för C om att det var slut med K. Jag visste inte hur det skulle tas emot. Kanske skulle hon få panik. Det skulle ju faktiskt kunna innebära att vi skulle kunna ha en chans om hon bara kunde ta steget själv.
Jag minns inte hur det kom på tal. Men på något sätt kom det fram för C att det var slut med K. Hon såg på mig. Frågandes. Men inte med någon form av uttryck att det var dags för henne att göra detsamma. Man det kändes egalt för mig just då. Ville hon så fick hon komma till mig. Det var mer en likgiltighets känsla som kom fram när jag såg henne. Inte på så sätt att jag kände mindre för henne. Jag ville fortfarande ha henne men jag orkade inte bry mig Inte just då i alla fall.
Vi spelade inte teater längre. Vi sågs allt mindre C och jag. Jag jobbade och träffade F allt mer och satt hemma hos honom och drack oförsvarliga mängder vin på helgerna innan vi gick vidare. Han gick tredje året på gymnasiet och jag vet inte h han klarade sig igenom skolan. Men det funkade väl på något sätt. L var orolig för mig ibland när jag kom bakfull till jobbet.
- Har du supit nu igen?
- Det blev bara så.
- Du tar det lite lugnt va?
- Ja, du behöver inte oroa dig.
C hade börjat läsa en turistlinje på komvux eller någon annan eftergymnasieutbildning. Vi sågs kanske någongång då och då Men det var inte samma sak.
Jag fyllde 20 under hösten. C kom in på mitt jobb med ett stort paket Hon hade målat en tavla till mig. Det var hon och jag. Den var stor och blå där ”hon” låg och svävade i horisonten. Jag stod en bit ifrån med uppsträckta armar som om jag jagade henne. Längst ner var ett gäng staplar.
- Det är du och jag. Du brukar ju säga att jag finns borta i horisonten och att du inte kan nå mig. Staplarna symboliserar livet Där du är nu och har varit och där du kommer att komma. Den i mitten är ett treorör Du är ju alltid så bakfull.
Färgen hade knappt torkat och det hade fastnat lite omslagspapper i den.
Hon hade verkligen lyssnat på allt jag sagt till henne. Jag kände att hon fortfarande fanns hos mig för mig.
Vi kramade om varandra och höll kvar så en stund.
- Jag måste gå nu, sa hon när hon släppte taget.
Jag vet inte varför vi inte sågs så mycket. Det magiska låg kvar mellan oss när vi väl sågs.
Jag hängde upp tavlan på min vägg när jag kom hem.
Rummet luktade målarfärg nästa morgon.

Början på slutet

Jag vaknade nästa morgon av att K runkade av mig. Det kändes bara som om jag ville försvinna därifrån. Det var inte skönt alls. Det kändes inte längre som om hon gjorde med inlevelse utan bara något hon skulle göra.
Jag frågade henne senare om hon hade haft kul efter jag hade gått. Det hade hon. Hon berättade att hon hade gett ut sitt telefonnummer till någon snubbe. På frågan om hon inte tyckte att det var lite konstigt med tanke på att hon och jag var tillsammans såg hon undrande på mig. Jag var för seg för att orka bry mig. Bakfull sliten och ville väl egentligen inte vara där.
Jag åkte till stationen lite senare för att åka hem Vi kramade bara om varandra när jag skulle åka.
- Du behöver inte vänta på att jag ska komma upp nästa gång om du vill göra slut. Det funkar på telefon också
- Ok. Vi år se vad som händer.

Utsikt från ett hustak

K skulle flytta upp till Gbg. Jag skulle följa med henne upp och hjälpa till. Vi visste väl bägge att vi inte skulle ses så många gånger till efter hon hade flyttat upp.
Jag ville inte ens att hon skulle följa mig till stationen när jag åkte hem ett par dagar senare.
Jag var bara uppe hos K ytterligare en gång efter hon flyttat upp. Det var kanske en månad efter hon hade flyttat. Jag minns inte så noga. Vi skulle på en fest med några av hennes nya klasskamrater. Min vana trogen tig jag med mig två flaskor vin. De andra sippade på folköl och blue nun Jag kände mig inte hemma där. K och jag pratade inte med varandra på hela kvällen kändes det som. Hon var fullt upptagen med sitt. Jag stod mest på balkongen och rökte och snackade med en storbystad vacker tjej.
Vi gick ut senare. Jag ville inte det. Jag var full. Ville därifrån Vi hamnade på ett hak. Danshak antagligen. Jag blev inte insläppt. Men K gick in utan mig. Jag gick omkring i en alldeles för tidig höst. Det regnade. Det blåste från precis alla håll samtidigt. Jag kunde inte Göteborg. Kände inte till stan Alls. Hade ingen aning om vart jag skulle.. K hade sagt till mig att jag skulle ta en viss spårvagn hem till henne. Jag chansade på en vagn och hoppade på. Efter ett tag kände jag igen mig. Jag ville av. Jag ville sova och vakna och åka därifrån. Hem och bort från allt. Jag ville inte träffa K mer. Fyllan sa det till mig och det kändes normalt just då. Efter en kvart eller så insåg jag att jag faktiskt satt på rätt vagn och att ”min” hållplats skulle komma ganska snart. Som en buss från sjuttiotalet skulle man dra i ett snöre för att den skulle stanna. Jag vinglade av och korsade spåren. Ett evinnerligt plingande som störde mig enormt hördes någonstans när jag gick där. Vad fan är det?! Några sekunder senare passerade en annan uråldrig spårvagn mig. Aj då Det var visst ganska nära. Jag hittade Ks hus och åkte upp till hennes lägenhet. Ingen sprit, inget vin, inga öl. Jag suckade och gick ut på taket. Man var tvungen att öppna badrumsfönstret för att komma ut på taket. K bodde på en gammal vind 12 trappor upp i ett getto Det enda sättet att komma ut var genom fönstret. Jag gick ut och tog en cigarett. Gick fram till kanten och hade allvarliga funderingar på vilka skador min lekamen skulle åsamka sig om jag föll ner. Troligen fatala. Sköt iväg cigaretten genom regnet och kröp in genom fönstret igen. På en krok i hallen hängde jag av min genomsura jacka och gick och la mig på sängen med kläderna på.

Blandband med Lundell

Det var annorlunda efter C hade varit hemma hos mig och vi hade kommit till en punkt dr vi vara så nära. Så nära. Det var hon som stoppade. Jag ville inget hellre än att ha henne. Jag ville det. Mer än något annat. K skulle flytta till en annan stad snart och börja plugga. Hon hade kommit in på teaterlinjen i Gbg och skulle dit i slutet av augusti. Det kändes som ett naturligt avslut på det vi hade. Eller kanske snarare inte hade längre.
Av någon anledning hade jag börjar associera Lundell allt mer med C. Kanske var det hans texter om KVINNAN som jag tilltalades av. Jag vet inte. Men det var något som gjorde det.
Jag spelade in ett blandband till C som jag ville att hon skulle lyssna på. Det var en jävligt bra blandning. Jag tyckte det själv i alla fall. Den enda låten som inte passade in var ”När jag kysser havet”. Troligen var det bara just den textraden jag egentligen gillade i den låten.
Jag tog en ny cykeltur till hennes jobb en varm sommardag.. Lämnade över bandet och diktsamligen jag hade slutfört. Den fick namnet ”glädjens vemod”. Jag kände glädje när jag träffade henne där. Men lika mycket vemod när jag cyklade därifrån.