Roskilde

Jag försökte förtränga Esbjörn och vem han var. En sökning på nätet gav en bild. Han jobbade på SR och skrev dikter. Var inte helt olik mig till utseendet. Inte för att det hjälpte något. Men han verkade reko vad jag kunde läsa om honom. Så A hade alltså träffat någon som var lik mig och som hade samma driv som jag. Jag förstod ingenting. Jag orkade inte bry mig om det mer utan försökte låta det bero.
Jag skulle åka till Roskilde på sommaren. A skulle åka med. Hon skulle jobba. Något mattält där hon kände någon som kände någon.
Några andra hade åkt i förväg och tagit med vårt tält. Jag hade inte varit i Roskilde tillsammans med någon flickvän innan. Det hade mest varit fylla och knulla. Romantiserande och gemensamma duschar med vackra helrakade dreads-unga kvinnor som såg ut som att de ville något. Attityd och sexighet. Rosévin till band man inte kände till. Hångel på blöta gräsmattor och hopp om att inte se dom nästa dag eller hopp om att man frågat var de bodde.
Men inte denna gången. A skulle med. Det skulle varken bli helrakat eller rosévin till band som vi gillade. Vi hade inte samma musiksmak längre. Lundell hade vi fortfarande. Men det kändes som om A kom längre och längre ifrån mig. Eller så var det jag som gled från henne.
Vi kom ner på onsdagen. O var där tillsammans med Carro som han blivit tillsammans med. Carro och jag hade ett förflutet men när hon och O blev tillsammans svor vi dyrt och heligt på att inte berätta det för någon. Allra minst för O. Det skulle äta upp honom.
A jobbade i tältet. Jag drack öl i mängder. Det var kallt som fan.
En snubbe som alla tyckte var cool som jag hade svårt för bodde på hotell med sitt troll till flickvän. Han var 100 år gammal och spelade i ett band och trodde fortfarande att han kunde bli rockstjärna. På de lokala pizzeriorna i Bredäng. Och han bodde på hotell. Och kollade på skitdåliga band. Och tyckte att han var märkvärdig. Vi hade en gemensam vän i lägret och pratade inte mer än nödvändigt.
Men vi hade rätt kul trots allt. Jag och A. Hon kom till lägret efter sitt pass och var glad. Jag kände viss svartsjuka men ville tränga bort den. Det var svårt. Ville att A skulle berätta hellre än att jag frågade. Men jag lyckades besegra det. Det kändes bra när jag inte frågat något jag antagligen inte ville veta.
En kväll på Gringo bar ballade det ur totalt. Jag setade i gräset med en mojito. Några palestinaklädda människor sålde hängmattor. A gick dit och började fjanta sig. Satte sig i knät på det ena killen efter den andra. Skrattade. Hade kul. Jag försökte vara storsint och inte säga något till henne. Men när hon la sig i en hängmatta tillsammans med någon steg ilskan i mig. Jag rusade upp och fram till A.
- Vad fan håller du på med?
- Vad är det? Jag har bara roligt. Slappna av!
- Det är inte så jävla lätt att slappna av när jag vet att du fortfarande har kontakt med Esbjörn, älskar idioten på din korridor och dessutom har varit fysiskt otrogen.
A sa inget. Hon reste sig och gick därifrån och jag sprang ikapp henne.
- Vänta. Vad är det som har hänt egentligen? Han på korridoren??? Vad menar du med det? Vem är det du varit med?
A berättade för mig. Hon hade varit hemma i Småland när hennes bror fyllde år och en av hans vänner hade flirtat med henne och hon hade blivit hänförd. Han hade dragit in henne på toaletten eller om det var tvärtom. De hade hånglat upp varandra.
Jag viftade bort henne.
- Jag klarar inte att höra mer. Men för fan! Jag vill inte att det ska vara så här. Jag måste smälta det här. Kom. Vi går och dricker oss ner i apstadiet och går och knullar i tältet. Det är bättre än det här.
- Men?
- Inte nu. Vi tar det när vi kommer hem.
Vi gick och köpte vi och letade upp de andra.
När vi vaknade nästa morgon hade 9 personer omkommit under Pearl Jam. Det kändes bra att ha A då.