Ryggont

Båten landade på eftermiddagen någon gång. En charterbuss skulle ta en brokig skara resenärer till respektive hotell. Jag hade bytt hotell mitt i bokningen då jag efter noga övervägande tyckte att Picadilly låg bättre till än Bayswater.
Guiden snackade och delade ut papper och pratade pratade. London. Gammal stad. Carnaby street, Oxford Street Madame Tusås duvor och Nelson på en fallos. Jag kopplade bort med med min walkman och lutade mig mot fönstret. Jag minns inte vad jag hade i lurarna men jag slapp i alla fall att höra på folket runt mig.
Föga förvånande hade det blivit fel i bokningen och jag hamnade likförbannat i Bayswater på ett hotell som jag inte ville bo på. Guiden ursäktade sig och sa att hon inte kunde göra något då. Det förstod jag också. Jag fick adressen till huvudkontoret och jag checkade in i ett alldeles fäör litet rum. Sängen tog upp halva rummet. Helteckningsmattor och bruna överkast. Sängkläder som luktade hotelltvättmedel blandat med gammal rök.
Utanför hotellet en spucken gulaktig betongtrottoar. Lappad med en asfaltsliknande beläggning. Gjutjärnsstaket vid husen med englasfönstrena. Spröjs. Tegel. Det luktade England på något sätt. En pub låg ett par hus bort från hotellet. Det fick duga. De hade Guinness till min förvåning. En Guinness och en whisky medans jag väntade. Förträffligt.
Jag gick upp på rummet sen. La mig framför TV:n och tände en cigg.
Somnade sen och vaknade med en ryggont som jag inte trodde var möjlig.