Innan tåget gick

Jag pratade med C innan hon skulle åka hem. Vi bestämde att vi skulle ses på stationen så att jag kunde vinka av henne. Det var en solig förmiddag om än lite väl kallt. Så där så att man snorar och inte kan göra någoot åt det. Näsan rinner och det är bara irriterande. Snyter man sig så dröjer det 47 sekunder innan man måste snyta sig igen.
Vi setade på en bänk i den kalla stationen i Lund och snörvlade ikapp.
Jag hade skrivit ut dikten på rim och gav den till C. Den var ganska lång och handlade om oss, som det skulle kunna vara. Egentligen var det ett pekoral utan dess like. Men ett ganska kul sådant.
En vers slutade med "och vi fuktade marken med daggen från våra kön"
C och jag hade aldrig pratat om sex egentligen. Jag vet inte varför vi inte hade gjort det. Det hade inte blivit av bara. Hon finissade till när hon läste det.
- Men Linus då! sa hon och skrattade.
- Vaddå? Vi kan ju inte låtsas om något.
- Nej kanske inte.
- Så vad händer nu då?
- Jag vet inte. Jag trodde inte att du skulle besvara kyssen. Du har alltid sagt att du inte ska göra något förrän du vet att det ska bli vi.
- Men jag kunde ju för fan inte låta den bara passera. Det skulle jag ångra i hela mitt liv. Det vet du.
- Det är klart. Men jag vet inte vad som händer. Vi får se. Jag är inte helt fri från han du vet...
- Ok.

C gick ut och mot tågen. Jag gick hemåt och ångrade att jag inte tagit med mina solglasögon.